Doften är inte god. Snarare skulle man kunna säga att en stank sticker i näsan när jag lägger ansiktet nära och drar in. Jag kan ändå inte hålla mig ifrån att gång på gång lägga näsan emot och dra in. Egentligen hör inte lukten och min längtan ihop, men jag har ändå valt att associera lukten med känslor som jag försöker hålla djupt begravda inom mig.
Lukten börjar dessutom att sina nu. Snart har dofterna som räknas som mina tagit över. Då är allt borta. Igen.
Tack för titten, jag hoppas vi ses igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar