Som rubriken antyder så har jag varken försvunnit eller dött, även om det känns som att det senare har varit på gång ett antal gånger de senaste månaderna. Det har helt enkelt varit lite väl mycket av det goda - där det goda inte har varit så bra för mig. Tror jag.
Jag vet dock inte vad jag ska skriva. Det känns som jag bara gnäller här. Oj oj oj.. allt är så hemskt. Allt är dock inte så hemskt. Det finns ljusa stunder även för mig. Annars så hade sannolikt alternativ numero två där överst varit aktuellt!
Jag lever vidare, mycket tack vare mina kära vänner. Det finns de som får stå ut med lite mer än de borde behöva, men att de står kvar visar väl att de är riktiga vänner. Jag hoppas de aldrig kommer att behöva mig på samma sätt, men om de skulle behöva så ska jag stå där med fötterna gjutna i backen och vara det bästa stöd jag kan!
Tack för titten, jag hoppas vi ses igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar