Varför?

Jag förstår inte hur jag lyckas. Av någon okänd anledning så lyckas jag alltid förstöra allting. Så även mitt bloggande. Jag skruvar upp förväntningarna på innehållet och formen på mina egna inlägg så att jag allt för ofta håller mig ifrån att skriva. Det blir någon form av överpretentiös blogg-pannkaka som störtar mot jorden och sedan aldrig kommer upp igen.

Det är inte utan att det går igen i alla aspekter av mitt liv. Jag skruvar upp mina egna förväntningar inför något jag ska göra så att jag ofta låter bli att göra det istället. Det är en egenskap som varken är smickrande eller praktisk. Saker skjuts upp. Och ställs in. Allt för att jag förstör det. Allting.

Tack för titten, jag hoppas vi ses igen!